Den uppkopplade upplevelsen

Omslagsbild GC 1200px

Den uppkopplade upplevelsen

Text och foto: VICTOR BLOMDAHL

Tekniken har blivit en stor del av våra liv.
Nu följer de tekniska prylarna med överallt. På muséet, på kafét – och ut på skattjakt!

Rätt uppför. Det är bara att vandra på.
– Jag gillar egentligen inte att promenera, men när man har ett annat mål så är det roligt, säger Pekka Stenberg.
Backen kantas av pastellfärgade villor som lyser i eftermiddagssolen. Man kan ana våren i luften, men kylan i blåsten vittnar om att det inte var länge sedan vintern hade Mölndal och Toltorpsdalen i sitt grepp. Pekka Stenberg går med sin vandringsstav tillsammans med vännen Lena Hartman – fortsatt uppför. Uppe på toppen tar skogen vid. Men innan de ger sig in i grönskan böjer Lena Hartman på huvudet och tittar ner i sin mobiltelefon som hon haft i handen sedan de lämnade busshållplatsen.
– Vad heter den vi ska hitta, undrar hon.
Pekka Stenberg, som nu tittar ner i sin egen telefon tar upp ytterligare en skärm – en GPS.
– ”Nära Södermalm” heter den, säger han.
Efter ett par klick på skärmen får Lena upp det hon letar efter. Sedan går de in i skogen med mobilerna i varsitt stadigt grepp. Fortsatt uppför.

Beskuren 3022

Lena Hartman leder vägen upp i skogen, med mobilen som karta fram till skatten.

Lena Hartman och Pekka Stenberg är båda i femtioårsåldern och de är ute på jakt. På skattjakt. Numera finns skatterna lite överallt i Sverige. Plastbehållare med långa listor i där man kan notera att man har varit där. De sysslar med Geocaching – en GPS-baserad skattjakt som blivit allt mer populär. Det var så Pekka Stenberg och Lena Hartman lärde känna varandra, och geocachandet gör att de ofta hamnar på nya olika ställen i naturen och inne i stan.
– Det är skönt att komma ut i naturen och cacha. Då får man röra på sig också, säger Lena Hartman.
Det vanligaste sättet att geocacha är genom mobilen vilket kan innebära problem. Om täckningen förvinner blir det svårt att hitta skatten. Därför har Pecka Stenberg alltid med sig sin GPS också. Och varken han eller Lena Hartman tycker att deras digitala hjälpmedel förtar naturupplevelsen. Tvärtom.

– Ibland tycker jag att mobilerna får onödig skit. Som när människor säger att ungdomar eller föräldrar tillbringar alldeles för mycket tid med sin mobil.
Det säger Beata Jungselius, doktorand på avdelningen för lärande, kommunikation och IT vid Göteborgs universitet. Hon forskar om hur människor använder sig av sociala medier och har bland annat gjort studier om hur man kopplar beteenden på internet till fysiska platser. I en studie gjord på Naturhistoriska muséet i Göteborg undersökte hon tillsammans med andra forskare hur människor förenar Instagram med sitt museibesök. Där märkte forskarna att det fanns olika specifika platser i muséet där många besökare tog bilder och lade upp.
– Folk tog bild på en björn med en kompis, där personen på bilden gjorde samma min som björnen, säger Beata Jungselius.
Enligt henne verkar det som att människor engagerar sig mer genom mobilerna för att kunna ta del av utställningen. En majoritet av alla svenskar har idag smarta mobiler vilket gjort att vi förändrat vårt beteendemönster. Att integrera telefonerna med andra aktiviteter har blivit mer naturligt. Mobilerna är en allt mer aktiv del av upplevelsen.

IMG_3027

De gröna loggarna i flaskorna vittnar om alla skattletare som tidigare besökt platsen.

IMG_3023

I Tolltorpsdalen står idag tre skatter på agendan för skattletarna. Tre skatter av de tusental som finns i Göteborgsområdet.

– Jag brukade vara ute och fota ofta förr, men det gör jag inte nu när jag är ute och geocachar, säger Lena Hartman.
Hon har nått toppen på kullen och väntar på sin vän. Pekka Stenberg har en bit kvar. Han tar sig upp steg för steg. För ett par år sedan drabbades han av en hjärnblödning vilket gör att han fått problem med balansen. Ibland tappar han fotfästet men aldrig kontrollen. När Pekka Stenberg kommer upp till toppen glänser svetten i pannan. Därifrån är det en fin utsikt över dalen som badar i solljuset, men de två skattletarna tittar inte på den. De är fortfarande koncentrerade på sina mobiler och vandrar fram bland buskarna, vars knoppar när som helst kommer att slå ut. Till slut når Lena Hartman en stor mossbeklädd sten. Hon böjer sig ner, sticker in armen under den och lyckas få tag i en stor svart flaska. Skatten är funnen och inuti ligger en stor mintgrön lista. De skriver ner ”Lajnen” och ”iso61”, deras Geocach-alias. Först nu kan de ta en paus och titta sig omkring. De står och småpratar vid stenen och tittar ut mot Toltorpsdalen.

Båda arbetar inom Göteborgs kommun som konsulter kring information och kommunikationsteknik inom utbildningsområdet. Men det var först genom skattjakten de lärde känna varandra. Numera är de tre stycken som brukar leta tillsammans i Göteborgsområdet.
– Det är väldigt olika vilken typ av grupp av människor som geocachar, säger Pekka Stenberg.
De gemensamma drag som många geocachare har är att de ofta är intresserade av friluftsliv och har en viss äventyrsnerv. Han och Lena Hartman har båda en bakgrund inom skolan. Hon arbetade tidigare som förskolelärare och det var då hon upptäckte geocaching.
– Jag hörde om den här skattjakten och tyckte det lät märkligt. Då blev man väldigt nyfiken, säger hon.
Efter att hon började geocacha kunde hon även ta med sin förskoleklass ut på utflykter och äventyr.

IMG_3031

Fokus på skärmen är centralt för geocacharew oavsett var man är.

Beata Jungselius studie genomfördes för fyra år sedan och vårt digitala liv har förändrats i grunden. Det är betydligt fler människor som använder Instagram, Facebook eller Snapchat idag.
– Sociala medier är ingen ungdomskult längre. Det är väldigt olika användare beroende på vilket medie man är på, säger hon.
Exempelvis är det allt fler människor i medelåldern och äldre på Facebook numera medan de yngre åldrarna sprider ut sig på flera sociala medier, enligt Beata Jungselius. Men tiden man lägger på nätet är fortfarande ungefär densamma som när hon gjorde sin studie.
– Yngre delar upp sin tid på plattformar. Dessa fungerar som en social aktivitet och ingen teknisk aktivitet. Det sociala har bara flyttat in i mobilen, säger hon.
Beata Jungselius berättar själv hur Instagram kan resultera i sociala sammankomster. Att vara del av en ”Insta-walk” innebär att man träffar flera hängivna instagrammare för att under ett par timmar promenera och ta kort på olika ställen.
– Men fotograferandet är underordnat det sociala när man insta-walkar, säger hon.
Istället fungerar tekniken som ett sätt att träffas.

Bearbetad 3086

- Det är främst för gemenskapen, säger Pekka Stenberg om varför han geocachar. Att hitta de olika gömmorna är ett lagarbete.

IMG_3063 1200 px

Delar av utrustningen, utöver vandringspinnen, är bland annat reflexväst och schweizerkniv för en veteran som Pekka Stenberg.

Anledningen till att Pekka Stenberg gillar att syssla med geocaching, utöver själva skattletandet, är just för gemenskapen. Tillsammans har geocachingen gjort att de bland annat hamnat i mörka tunnlar under Sahlgrenska och i övergivna nöjesparker.
När de sitter och vilar efter att ha hittat dagens andra skattgömma, vid en porlande bäck i en sänka i skogen, tar han fram en knallgul reflexväst.
– Det kan vara bra att ha när man ska klättra på lite märkliga ställen, som skyltställningar. Sådana som går över en väg. Då ser det ut som att man arbetar där, säger han och skrattar. Oftast är det Lena Hartman som får klättra.
– Enda gången jag höll på att hamna i problem var jag var och letade vid Liseberg. Då kom två vakter och undrade vad jag sysslade med. Jag sa som det var, säger Pekka Stenberg. 
De tar upp sina mobiler igen. Dags för nästa skatt. Vandringen tar dem till en öde grusstig och ner för en gräsbeklädd sluttning. Mobilerna har de ständigt i handen. Då och då stannar de upp för att tillsammans kolla på sina skärmar och konferera över vart det bär av härnäst.

 

Bearbetad IGEn 3099

Att hitta stigen kan vara svårt trots tekniska hjälpmedel.

Bearbetad 3061

Pekka Stenberg och Lena Hartman har hittat tusentals cacher tillsammans.

I takt med att mobilerna och de sociala medierna får en allt mer given plats i tillvaron befarar Beata Jungselius att det kan komma en motreaktion.
– En australiensisk tjej slutade med att ständigt vara uppkopplad, efter att hon skapat en bild av sig själv på sociala medier som hon inte identifierade sig med, säger Beata Jungselius. När det generella användandet av sociala medier mognar och normaliseras kan det mycket väl bli så att användandet avtar menar hon.

Men att sluta med tekniken är inte aktuellt för Pekka Stenberg och Lena Hartman.
– Jag har alltid med mig min jobbtelefon och min vanliga telefon, säger hon.
Det blir tydligt hur viktig tekniken är även när man är ute i naturen. De två geocacharna hittar den tredje skatten gömd i en lågt uppsatt fågelholk på en anspråkslös björk mitt i den sluttande skogsidyllen. Återigen tar de en välbehövlig paus och småpratar i ljuset från den brandgula solnedgången. Platsen här skulle lätt kunna vara en bra knutpunkt för sociala medier med den vackra naturen. Men just nu har Pekka Stenberg och Lena Hartman lagt undan telefonerna.

 

lalqa

Källa: Nationalencyklepedin och geocaching.se

Att människor vill dela med sig av bilder från olika upplevelser genom mobiler och sociala medier handlar om att söka bekräftelse.
– Det är något ironiskt med att man lägger upp en bild om att det är så skönt i naturen samtidigt som man ständigt är uppkopplad, säger Beata Jungselius.
Trots det menar hon att det numera ligger i det naturliga beteendet istället. Att tekniken bidrar till en förstärkning av upplevelser. Därför blir det även en del av den fridfulla naturupplevelsen för användaren.

Nu är det dags att vandra tillbaka mot civilisationen.
– Är det åt det här hållet vi ska, undrar Lena Hartman när de kommit ut på den ensliga grusvägen igen.
De två vännerna blir osäkra och tittar sig omkring. Kanske har det ständiga mobilberoendet gjort att de gått vilse, men trots dålig täckning är det bara den digitala tekniken som kan ge dem ledtrådar till vart de ska gå. Till slut vågar de sig ut i vildmarken från grusvägen. De stannar upp ibland och konfererar tekniken. Att ta hjälp av mobilerna för att orientera sig är något som de två geocacharna är vana vid.
– De finns ju de burkar som är jäkligt svåra att hitta, säger Pekka Stenberg på vägen.
Ibland kan det resultera i timmar av letande utan resultat, trots tekniken.
– Det får mig att vilja knäcka nöten ännu mer, säger han.
Då håller han ofta koll på olika geocaching-forum för att se om andra skattletare hittat vad han letar efter eller om det finns några tips att tillgå och sedan försöker han igen.
Till slut når de båda skattletarna civilisationen igen.
– Det är rätt skönt det också, konstaterar Lena Hartman medan hon och Pekka Stenberg går ner för backen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Foto: Per Hallén

Per Hallén är professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Han driver även en blogg där man kan följa hans stora intresse Geocaching. 

Comments are closed